| Summary: | Europeiska unionen lanserade under 2010 den Digitala agendan för Europa. Syftet med agendan är att förstärka ekonomin inom unionen genom att implementera en digital inre marknad. Arbetsförmedlingen, som är en viktig aktör på arbetsmarknaden i Sverige, påverkas av kraven från EU:s digitala agenda och genomgår sedan 2014 en djuplodande digitalisering av verksamheten. Det digitala uppdraget beskrivs i Arbetsförmedlingens offentliga dokument som en effektiviserings- och rationaliseringsprocess som grundar sig i digitaliseringen. Genom digitaliseringen har Arbetsförmedlingen skapat nya definitioner av kunden vilket ställer nya krav på att kunderna anpassar sig och blir digitaliserade. Här uppstår en konflikt mellan myndighetens digitaliseringsuppdrag och de arbetssökandes kompetenser. Därför är det viktigt att studera hur den arbetssökande framställs i samband med digitaliseringen på Arbetsförmedlingen. För att förstå framställningen används Michel Foucaults diskursteori och metod för analys. Uppsatsens resultat visar att definitionen om den digitala arbetslösa kunden tillkommit i myndighetens verksamhetsbeskrivningar mellan 2014 och 2019. Av uppsatsens analys framgår att kanalstrategin och förnyelseresan är viktiga delelement i verksamhetens ideologiska grund för implementeringen av digitaliseringen. Uppdraget genom Portföljestyrningen däremot, används för att förstärka implementeringen av de strategiska målen utifrån myndighetens maktposition. Begreppet den digitala arbetslösa kunden skapas ensidigt från Arbetsförmedlingen i verksamhetsplanernas utformning. Det som normaliseras i digitaliseringsdiskursen är kravet på effektivitet som, hand i hand med kundens förväntade digitalisering, visar hur verksamheten ska bedrivas.
|
|---|
